Sandras Liv

Igar gjorde vi ett nytt forsok att ta oss till Ikea och denna gang lyckades vi faktiskt. Vi kom dit i tid, fore klockan sju och tankte oss att vi skulle ta oss hem i relativ tid. Men oj sa fel vi hade. Vi hittade massor pa Ikea (som vanligt) och shoppade pa oss alldeles for mycket. Jag kopte en byra, vi kopte en tv-bank, en kladhangare, ett torkstall, sandra kopte nan stor forvaringsgrej, och dessutom handlade vi massa mat och massa andra grejer som matta, kruka, blomma, bestick, glas, ljus osv. osv. Problemet kom ju da nar vi skulle ta oss hem. Pa tre personer skulle vi bara hem saker 50 kilo grejer. Vi lyckades komma med Ikeabussen till tunnelbanestationen, men problemet kom da vi kom dit. Tagen hade tydligemn slutat ga klockan tio och klockan var da halv elva sa darfor skulle vi fa ta de vanliga taget som bara gick till Liverpool Station. Vi borjade leta efter ett stalle att kopa biljetter pa, men hittade inget. Vi fragade och de som jobbade dar sa att det inte gick att kopa biljetter for att maskinerna var sonder. Sa darfor satte vi oss pa taget och hoppades pa det basta. Framme pa Liverpool Station tog vi ju oss sjalvklart inte ut genom grindarna eftersom vi inte hade nagon biljett. Vi pratade med de som jobbade dar och forklarade hur det var coh snalla som de var sa slappte de igenom oss anda. Sedan var det bara att slapa vidare pa grejerna. Vi trodde att vara armar skulle ga av och vi var nara att ge upp men langtan efter en byra i mitt rum var for stark sa jag bet ihop och bar vidare. Fram Liverpool Station skulle vi ta taget till Bank och sedan byta, men v rakade aka med fel linje och hamnade istallet i Whitechapel. Darifran tog vi ett tag till Shadwell dar man maste ga jattelangt for att komma till DLRen som vi var tvungen att aka vidare hem med. Nar vi kom ut fran stationen dar sa sag vi en buss som stannar utanfor varat hus just aka forbi. Vi tankte att det darfor var lattare att ta bussen och satta oss darfor ner och vantade pa nasta buss som skulle komma 20 minuter senare. Ungefar 18 minuter efter det sa kom jag pa att kolla om bussen gick at ratt hall. Det gjorde den inte och vi hittade inte busshallplatsen at andra hallet heller efetrsom gatan var enkelriktad. Darfor var det bara att slapa grejerna vidare med DLR-stationen. Framme i Westferry vantade mardromsgangvagen hem dar jag var overtygad om att jag skulle ga och holl pa att ge upp och borja grina. Men efter manga om och med var vi antligen hemma. Da var klockan nastan halv ett och varan Ikeatur som vi hade trott skulle vara hogst tre timmar hade da varat sex och en halv timma. Men jag fick min byra iaf! (Maste bara fixa en skruvmejsel att skruva ihop den med!)

Aannars har jag jobbat min andra dag pa mitt nya jobb och jag trivs super! Det gar riktigt bra for mig och dom som jobbar dar ar jattesnalla. Sa nu behover jag inte leta efter jobb langre!